Än finns hopp, än finns tid. Större än vi är nu lär vi aldrig bli.
Sthlm breder ut sig under oss. Vilar i ett varmt blåaktigt skymningsljus och enstaka stjärnor börjar synas. En sensommarkväll skapad för författarna. Solens värme ligger fortfarande kvar i luften och trots min tunna klänning så är det inte det minsta kallt. Ja ställer mitt glas brevid mig och vilar armarna på det svala räcket.
Sthlm breder ut sig under oss. Vilar i ett varmt blåaktigt skymningsljus och enstaka stjärnor börjar synas. En sensommarkväll skapad för författarna. Solens värme ligger fortfarande kvar i luften och trots min tunna klänning så är det inte det minsta kallt. Ja ställer mitt glas brevid mig och vilar armarna på det svala räcket.
Trots att vi drog för glasdörren så hörs musiken fortfarande svagt genom glaset.
Med Oskar Linnros i bakgrunden blir ögonblicket allt för likt en film, en film med ett lyckligt slut.
För visst vet vi alla så väl att allt kommer bli bra i slutet. Är det inte bra så är det inte -
0 kommentar(er)
