Det är när ljuset lyser in genom rena fönster som jag ser. Skuggorna på väggen blir en påminnelse. Gud så fint det är-
Solens strålar når hela hela vägen in och allt tinar upp. Dendär köldskadan, den jag skrev om innan - kanske gäller det bara att vänta. Vänta på att det blir ljusare, vänta på förändring, vänta på nya löften om oskrivna äventyr. Sådana äventyr som är roligare i efterhand än i stunden.
Idag är det precis så. Klart ljus genom rena fönster. Luften är så krispig att det skulle knapra om man tog en tugga av den. Till och med om man tuggade med stängd mun. Jag vill springa istället för att gå. Skratta istället för att le. Shit asså, ljusare mornar och en solig dag i Sthlm. Skönt ändå, att veta att det bara kommer bli ljusare.
0 kommentar(er)
